Vem är jag?

Du är min, säger Gud till profeten Jesaja. Jag gillar de orden, ”du är min”. Det är också vad Fadern säger när Jesus döpts. ”Du är min älskade son.”

Vi tror ju att vi är våra egna. Att vi är de som ska bestämma i våra liv, att makten och härligheten tillhör oss. Ska jag tro på Gud är det för att jag tjänar något på det. Ska jag lyda någon, what’s in it for me? Ja, så har vi råd att tänka och känna i ett samhälle där vi fått lära oss att det hänger på oss och våra val. Vem vill du vara? Bestäm själv. Det är en vacker dröm. Varje människa är sitt eget universum, punkt slut. Men när vi misslyckas? När drömmarna går i kras, vad sägs då? Du får skylla dig själv. Ryck upp dig. Kämpa vidare. Oj, vilka bördor som bundits åt våra axlar.

Du är min, säger Gud. Det betyder att det finns en trygghet. Gud tar ansvar. Han vet vem jag är för han skapade mig, han vet vad jag lider av, vad jag älskar och vad jag klarar. Det vet jag inte själv alltid. Han vet också var jag är på väg. Till Jesaja säger han ”Du är min tjänare, genom dig skall jag visa min härlighet.” Genom mig, och alla människor, vill Gud visa sin härlighet. Vi är ljusen han vill tända, blommorna han vill plantera, ikonerna där hans ansiktes ljus får återspeglas.

Du är min, det är en kärleksförklaring. Gud vill att vi kommer till vår rätt. Det gör vi när hans härlighet syns genom oss, när vi låter honom lysa upp världen genom oss. När vi håller med om att vi inte är våra egna, att vi inte lever för vår egen skull.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0